Jag saknar dig

min älskade vän, jag saknar dig...
Det är svårt att veta vart jag ska börja, för det finns så himla mycket att säga.
Allt har vart en enda röra sen du flyttade, det är svårt att säga vad som egentligen hände,
men allt har bara känts så himla konstigt, som om jag väntar på att du ska komma tillbaka,
och allt ska bli bra igen. Och det gör så ont att titta på bilder, titta på videosar, för jag var så ju glad med dig.
Det var som om allting föll på plats när vi vart vänner, förstår du vad jag menar?
Och sen flyttar du till en annan världsdel, och i början var det ett helvete, jag visste varken ut eller in.
Men det går ju bättre, jag har ju inget annat val. Men även om jag inte visar det längre, så gör det ont, helt tiden.
För jag saknar dig, åh vad jag saknar dig. Jag saknar ditt skratt, din röst, dina kramar, allt !
Allt som gjorde dig till just du, den personen som fick mig att må bra, den personen jag kan lita på, den personen jag kunde säga allting till, och den personen som fick mig att skratta nomatter vad.

Förra vintern, åh kommer du ihåg? När vi gick och skulle ta kort, så såg vi en gubbe men han sen försvann han, så vi gick och tittade om han hade dött, haha. När vi satt med en kopp te och pratade om allt från himmel till jord, när vi låg vakna halva natten för vi inte kunde sluta prata. När vi gjorde oss i iordning till Claras fest, det var ett år sen, och jag ska dit ikväll, och det är inte rättvist att du inte är med. Det känns så himla fel.
Du ska veta att vi tänker på dig, hela tiden. Vi klarar oss , men gud, vi är 3 nu bara ! Det blir så himla konstigt, tillexempel på badmintonen, kommer du ihåg att du och jag tyckte vi var aswome på det?
Jag önskar verkligen att du var här, här hos mig. För du betyder mest för mig, och du betyder så otroligt mycket för mig. När du ringde mig, och vi pratade i 1 och en halv timme, försvann inte mitt leende på läpparna först nästa dag, bara av att höra din röst, det finns inga ord. Jag kommer aldrig glömma dig, aldrig sluta älska dig. För du är en så stor del av mitt liv. Och jag vet att vi kommer träffas igen, i sommar, hur underbart blir inte det?
Även om du inte är här, så kommer det alltid vara du och jag, alltid.

Jag kommer ihåg stunden då åkte så väl, sista kramen, och det var som om inget annat betydde något.
Helst av allt skulle jag bara vilja hålla fast dig och inte låta dig åka, men jag vet att jag inte kunde det.
Jag kände mig så hjälplös, bara stå där och kolla när vi sa ett sista hejdå, och veta att det kunde dröja år innan vi träffades igen. Det var som jag sa hejdå till halva mitt liv. För du är ju det, min andra halva.
Din och min vänskap är så speciell, verkligen. Okej, vi bråkade någonn gång, men det gör alla !
Daisy, du och jag föralltid, det var ju så vi sa? Och det ska vi hålla, eller hur?
Världens bästa man, syster, bästavän, soulie, brutta,
Jag älskar dig



Lina


Kommentarer :)

Kommentera inlägget här ! :

Ditt namn:
Kom ihåg mig? :)

Din e-postadress? :): (publiceras inte)

URL/Om du har blogg, skriv den här !:

Kommentera:

Trackback
RSS 2.0